För finländare är bastubadet en av de viktigaste andningspauserna i vardagen. Bastun är en plats där både kropp och själ får vila. Ett bastubad smakar lika gott efter en lång arbetsdag som under helgen när det är dags att koppla av. Vissa av bastuns positiva effekter känns självklara och märks tydligt i vardagen. Utöver våra egna erfarenheter har bastuns hälsoeffekter studerats omfattande, och forskning visar att flitigt bastubadande kan ha samband med bland annat minskad risk för vissa sjukdomar.
Bastun skyddar bevisligen hjärtat
Östra Finlands universitet och Jyväskylä universitet publicerade år 2018 en studie vars resultat visade att frekvent bastubadande minskar dödligheten i hjärt- och kärlsjukdomar bland kvinnor och män som fyllt 50 år. Dödligheten minskade i takt med antalet bastubad så att personer som bastade en gång i veckan hade en dödlighet på 10,1 dödsfall per tusen personår, medan motsvarande siffra bland personer som bastade 4–7 gånger i veckan endast var 2,7. På motsvarande sätt minskade dödligheten i takt med den totala tiden i bastun. Bland personer som bastade 45 minuter per vecka förekom 5,1 hjärt- och kärlsjukdomsrelaterade dödsfall per tusen personår, medan siffran bland personer som bastade mindre än 15 minuter per vecka var 9,6.
Bastuns hälsoeffekter liknar effekterna av en rask promenad
Visste du att bastuns effekter på kroppen liknar dem som uppstår vid en rask promenad? I forskningsprojektet Sauna och hjärthälsa vid Östra Finlands universitet steg deltagarnas puls under bastubadet till mellan cirka 120 och 150 slag per minut, vilket motsvarar pulsnivån vid måttlig fysisk aktivitet. Även hjärtfrekvensvariationen ökade efter bastubadet, vilket tyder på att det autonoma nervsystemet balanseras och att kroppens stressnivå minskar.
Dessutom observerades bland deltagarna bland annat lägre blodtryck. Det systoliska blodtrycket sjönk från cirka 137 mmHg till 130 mmHg och det diastoliska blodtrycket från cirka 82 mmHg till 75 mmHg. Det systoliska blodtrycket förblev på en lägre nivå i upp till 30 minuter efter bastubadet. I studien mättes också pulsvågshastigheten, som beskriver blodkärlens elasticitet. Den var före bastubadet i genomsnitt 9,8 m/s och sjönk till 8,6 m/s direkt efter bastubadet. Dessa resultat hjälper till att förklara de fysiologiska mekanismer som ligger bakom bastuns hälsoeffekter.
Bastubad och risken att drabbas av vissa sjukdomar
Utöver de tidigare nämnda resultaten har forskare vid Östra Finlands universitet funnit samband mellan bastubadande och risken att insjukna i vissa sjukdomar. Bastubadande har visat sig vara kopplat till en minskad risk för:
• Hjärtsjukdomar och plötslig hjärtdöd
• Högt blodtryck
• Alzheimers sjukdom och demens
• Luftvägssjukdomar
• Lägre nivåer av inflammationsmarkören CRP
Bastuns hälsoeffekter i vardagen
Vissa av bastuns hälsoeffekter märks omedelbart i vardagen. Du har säkert lagt märke till att bastubad mjukar upp huden och öppnar porerna, vilket hjälper huden att bli av med orenheter. Bastubad ger också ofta en känsla av energi och välbefinnande, varefter sömnen brukar vara särskilt god. Dessutom frigör värmen i bastun endorfiner som kan lindra led- och muskelsmärtor, och den avslappnande effekten kan nästan beskrivas som själslig återhämtning. Bastubad påverkar alltså både kropp och sinne på många olika sätt som vi själva kan märka i vardagen.
Motion och bastubad är bra för både kropp och själ
Flera studier visar också att regelbunden motion och hälsosamma levnadsvanor främjar hjärthälsan och förebygger sjukdom. Regelbunden fysisk aktivitet och hälsosamma vanor i kombination med regelbundet bastubad är därför ett utmärkt sätt att ta hand om både kropp och sinne.
Källor:
https://www.uef.fi/fi/artikkeli/runsas-saunominen-vahentaa-seka-miesten-etta-naisten-sydan-ja-verisuonitautikuolemia
https://www.uef.fi/fi/artikkeli/syyt-saunan-terveyshyotyihin-alkavat-selvita
https://www.etlehti.fi/artikkeli/terveys/saunoa-kannattaa-jopa-joka-paiva-14-terveysfaktaa-saunomisesta